EN RIKSDALER I SILVER, FRÅN ÅR 1776

lördag 12 maj 2018 - 10:04 | 0 Kommentarer

EN RIKSDALER I SILVER, FRÅN ÅR 1776

Dagens bloggtext- och bloggbild behandlar ämnet Gustaf III (1746-1792) och myntenheten riksdalern. På bilden ses en riksdaler i silver från år 1776, alltså framsidan med porträttet av Gustaf III. Anknytningarna till Sibbo är många. Köpmannen Johan Sederholm (1722-1805) hade redan haft handelskontakter med Fredrik I, och senare Adolf Fredrik. Så det var inte underligt att på Myras marker grundades ett glasbruk, Mariedal år 1779. Såväl den franska, som den svenska staten var skyldig Sederholm skyldiga en hel massa pengar. Allt torde ha kvitterats, när Sederholm, som enda finländare utsågs till fadder för Gustav IV Adolf (1778-1837).

En riksdaler i silver år 1776 var mycket pengar. År 1776 var 1 riksdaler = 69 1/4 mark kopparmynt. En dräng fick 7 daler och 16 öre kopparmynt i dagsverke. Man kunde köpa en plånbok för 27 daler kopparmynt eller en tunna råg för 54 daler kopparmynt.

I samma veva skall jag försöka kommentera om Gustaf III var mentalt instabil eller inte ? Det finns samtida skildringar, att monarken skulle ha varit av en labil och kolerisk typ. Och det är inte att undra på, den tidens monarker var mer än mindre inavel. Dessutom gjordes tidens ideal, att man skulle vara envåldshärskare på franskt manér. Jag tror att Gustaf III med största sannolikhet föddes helt normalt. Men år 1756 försökte bägge hans föräldrar, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika göra en statskupp. Lovisa Ulrika, vars bror var den preussiske konungen Fredrik den Store, petade bort diamanterna på sin egen drottningkrona, och försökte pantsätta dessa. 

Men allt upptäcktes, och efter detta upptåg, sattes konungaparet under extra lupp. En förhatling namnstämpel tillverkades, och när Adolf Fredrik vägrade skriva under, kom stämpeln fram och tagen i bruk. Det första som Gustaf III gjorde när han besteg tronen år 1771, var att bräcka stämpeln itu. Den finns bevarad för eftervärlden, på Livsrustkammaren. 

Så det är inte konstigt att Gustaf III fick en mycket underlig uppväxt. Hans mor införde den stränga preussiska uppfostran, medan fadern igen var vek och tillbakadragen. Adolf Fredrik hade kommit till Sverige, som tysk furstebiskop, och hade via den ryska kejsarinnan Katarina den Storas försorg och släktskap blivit satt på den svenska tronen. Fredrik I var barnlös, trots en hel del mamseller och madamer runtomkring sig. 

Gustaf III hade två yngre bröder Carl XIII (1748-1818) och Fredrik Adolf (1750-1803) samt en lillasyster Sofia Albertina (1753-1829). Den sistnämnda var förutom Carl XIII, de enda som mötte ätten Bernadotte, när dessa år 1810 kom till Sverige, och sedan år 1818 uppsteg på den svenska tronen, som konung Karl XIV Johan (1763-1844). Sofia Albertina förde dagbok, detsamma gjorde Carl XIII:s maka, drottning Hedvig Elisabeth Charlotta (1759-1818). Utan dessa dagböcker hade man inte vetat hur hovlivet såg ut på Adolf Fredriks och Gustaf III:s tider. Drottning Hedvig Elisabeth Charlotta och prinsessan Sofia Albertina såg till att nästan allt antecknades, i bakgrunden, långt från maktens centrum. 

Bloggbilden är lånad av S.A. Comptoir Des Monnaies Anciennes, i Paris, Frankrike. 

Och bloggtexten skrevs av HISTORIKERN i SIBBO 

Pär-Erik Sjöström

Lördagen, den 12 maj 2018, och på 

Snellmansdagen. 

Kategorier :

Kultur & Konst

0

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar